”Fem huvudpersoner äro de pelare på vilka hela byggnaden vilar. Adam, Noah, Abraham,  Isak och Jakob… Historien om den utvalda säden som gjordes till arvingar av löftet och ombetroddes de gudomliga orden, är den enda historien som förklarar människans förhållande till Gud. Uti dess ljus bliver all annan historia belyst och skall kunna läsas då tiden är inne.” (Hilma af Klint)

Abraham fick av Gud löftet, att av hans säd, av Isak, skulle bli ett stort folk, talrikt som himmelens stjärnor. Detta folk skulle först växa och bli större i ett annat land innan de skulle få ett eget som skulle flöda av mjölk och honung.  Isaks son  Jakob fick sen tolv söner vilka alla kom att bo i Egypten. Ensam och först dit var Josef, av Jakob kallad fursten bland sina bröder. 430 år efter Josefs ankomst fick Israels söner lämna Egypten för att vandra till Israel, det förlovade landet. Ur detta folk steg Jesus fram och med honom de efterföljare som Paulus kallade Isaks barn. De som gjordes till ”arvingar av löftet”.

Hilma var mycket väl bevandrad i Bibeln. Som strax skall visas också kunnig i den snåriga bibliska kronologin och talmystiken. Bilden här visar sig vara knuten till citatet ovan på så sätt att årtal står att finna i spiralens detaljer, vilka pekar ut grundläggande händelser på vägen från Adam till nollåret och Jesus, den andre Adam. Hilmas 1:a hemlighet utgår från och förutsätter att man tar det kristna nollåret och Bibelns kronologi på allvar. Även om man läser de bibliska berättelserna allegoriskt, så finns symbolik och inbördes sammanhang mellan de tal som skapar kronologin.

Cirkelns och evighetens tal 360 gestaltar Guds tid, kairo. Talet 360 finns i Bibeln som ”tid” i exempelvis uttrycket tid, två tider och en halv tid. Eller som i Daniels bok  – sju tider.  Människans tid, chronos, formas av sol och måne. I dag mest av solen, men i judisk religiös tideräkning också av månens gång på himlavalvet. Än i dag räknar troende judar ttiden i nittonårscykler. Här benämnt som måncykler. Det är tiden för sol och måne att gemensamt starta och återvända till samma punkt på stjärnhimlen. Spiralen som skär genom cirkeln speglar tiden som chronos, som både år och måncykler. Den börjar med Adams födelse och leder fram till nollåret när Guds rike bryter fram och Jesus framträder år 30. Hilma har här färgat spiralens bakgrund i guld. Längst ner i spiralen en regnbåge, Guds tecken till människan efter syndafloden. Summan av alla dess färger är vit, vatten och ljus skapar den.   

Andra bibliska tal med signifikant betydelse är sju för fullbordan, tolv för Guds ordning och fyra för helhet och heltäckande. I Uppenbarelseboken finns också talet 666 och 42, båda förknippade med synd och ondska. 

Från cirkelns mittpunkt utgår sanning (vit) och kärlek (röd). Trådarna formar hjärtat. Där de möts på tidens spiral talar Gud till människan och sluter förbund med henne. Först ut i spiralen är Adam, året för hans födelse är 4146 f.kr. Här börjar Hilmas gestaltande av den bibliska kronologin med Adam, Noa, Abraham, Isak, och Jakob i centrum för berättelsen om Kristus och ’säden’. Årtal med dess särskilda händelser markeras på tidslinjen.

                                                                                                   Fyra tider, sju tider och tolv tider

• Bibelns tidsangivelser börjar med Adams födelse, i bilden längst ner i tidsspiralens början. Där hjärtats röda och vita färg möts talar Gud. Adam och Eva får lämna Edens lustgård målad i regnbågens färger. Tiden från Adams födelse illustreras av spiralens ’cirklar’ i perioder om 144 år. Tolv gånger tolv blir 144 som är ”änglars och människors mått” enligt Uppenbarelse boken kapitel 21.  

• I den tolfte spiralens mitt (efter1656 år) är man hos Noa och året för syndafloden. Hjärtats röda och vita konturer möts vid den lilla öglan.  Härifrån övergår också spiralens färger från gult och blått till rött och vitt. Gud skapar förbund med Noa. Regnbågen blev tecknet som Gud gav. För Hilma gestaltar den Guds löfte om den kommande Messias och ett nytt Eden. 

• Tre perioder om 144 år för till hjärtats topp där rött och vitt korsar varandra. Abraham  är nu 80 år (1:a Mos. 3:15). I Bibeltexten anges inte hans exakta ålder när Herren först sluter förbund och ger löftet om Isak. Men han får sin förstfödde son när han är 86 år.  

• Vid korsets fot, gyllene snittets punkt på cirkeldiametern, befinner vi oss i år 1842 f.Kr. 6*6*6 år har förflutit sen Abraham fick sitt löfte. Sju goda år och sju onda har passerat i Egypten. Jakob och hans söner kan nu etablera sig i det nya landet. Lika goda som de inledande åren blir, lika onda blir de avslutande årens slaveri. De bli bofasta i omkring 400 år till dess att Moses får Guds uppdrag att föra Israel ut ur Egypten och till det förlovade landet. Enligt Bibeln (1 Kon.6:1) och Hilmas kronologi sker det år 1440 f.Kr när det fattas tio perioder på 144 år till nollåret.   

• På tidslinjen markerar cirkelns periferi 42 år fram till nollåret. År 42 f.Kr. utses Julius Ceasar till Gud av senaten i Rom. Hans son Augustus blir officiellt utsedd till Guds son. Republiken är död och kejsarkulten tar sin början. Det är syndens tid. Cesars tideräkning införs succesivt i hela romarriket. Det bibliska och judiska sättet att utgå från månen i tideräkningen blir ersatt av solen som tidens och alltings centrum. Från Adams födelse har gått 6*6*6 judiska måncykler när 42 år fattas till år noll. Talet 42 är lika med 7*6 – fullbordan (7) av synden (6).

• Cirkelns periferi möter år noll och en ny tid färgad i guld. Guds rike har kommit. Fyra tider (4*360 år) har gått sen uttåget ur Egypten och året när Moses gavs budorden och Lagen. I samband med uttåget gav Gud folket också en ny tideräkning med början i våren och påsken. Den kristna tideräkningens nollår gavs åt hela mänskligheten.

• År 30 inleds den 30:e perioden på 144 år. Från det kristna nollåret respektive bibliska nollåret. Från den förste Adam till den andra Adam. Det har också passerat 100 judiska måncykler sen Josef kom till Egypten och sju tider (7*360 år) räknat från syndaflodens år. Sju symboliska cirklar har regnbågen! Nu inleds tiden för Isaks barn. Under denna första 144 årsperiod för den kristna församlingen formas kyrkans dogmer och lära, och vid dess slut sammanställs de fyra evangelierna av kyrkofadern Irenaeus. Då har tolv tider förflutit (12*360 år) sen Adams födelse och fyra gånger 666 år sen syndafloden. Det är nu 30 + 144 år – 174 e.Kr.  Går man till Hilmas tidslinje och spiralen med dess början i Adams födelse är det tolv perioder på 174 år fram till dess att Abraham är 80 år och ytterligare tolv till Jesu framträdande år 30. Men varför just 174 år?

• Fortsätter man från år 174 att räkna i 174 årsperioder kommer man fram till 1:a världskrigets utbrott år 1914. Sammanlagt har då 26 perioder på 174 år passerat från Guds beslut om syndafloden (det sker 120 år dessförinnan) i enlighet med Hilmas bibelkronologi. Talet 26 är heligt i den judiska talmystiken, det är Guds tal. Jesus sade om framtiden: Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit.  Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. Men allt detta är bara början på ’födslovåndorna’.